Ta lagen i egna händer mot näthatet

Det låter drastiskt men inte olagligt om det görs på rätt sätt. Vår stat skall bland annat skydda sin befolkning mot hot, våld och andra brottsliga gärningar. Vi har omfattande lagstiftning mot allt som kan tänkas som hotar oss i vår vardag. Stjäl en liten godisbit och lagens långa arm slår till direkt och skoningslöst. Trimma moppen och lagens långa arm slår till än hårdare. Listan kan ta upp en tegelstensroman i omfattning i olika exempel på tillämpning av lagen.

Staten vänder ryggen åt

Det finns dock ett område som staten vänder ryggen åt folket och det är när det hatas på nätet. Det finns mängder av exempel där folk tagit sina liv som direkt följd av näthat. Responsen från näthatarna blir bara ”va’kul” följt av ett samlat näthatarflabb eller något annat vidrigt.

Domstolar har börjat motverka näthat

Det är helt uppenbart att staten måste ta tag i näthatet då näthatets grovhet ökar i takt med utebliven motåtgärd. Motåtgärder kan vara så enkelt att våra rättsvårdande myndigheter börjar tillämpa de lagar och regler som finns. Domstolarna har, i det tysta, börjat tillämpa de regler de har för material som de har skyldighet att lämna ut enligt offentlighetslagarna. Reglerna går ut på att dokument på under 10 sidor är gratis men allt över dessa sidor kostar pengar. Detta har de börjat tillämpa sedan Lexbase börjat med massuthängningar. En förundersökning på exempelvis 1000 sidor kostar då ca 2000kr att få ut. Ett annat exempel är en stor brottsutredning på 12.000 sidor som kostar 24.000kr att få ut till Flashbacks stora förtret. Detta är en ordentlig näthatstoppare! Heder åt domstolarna på den punkten!

Lagar tillämpas inte

Lagarna tillämpas inte vad det gäller vanligt näthat. Flera olika personer har med stor frustration vittnat om hur snabbt polisen lägger ner utredningar om mycket grovt näthat. De har fått uppfattningen att polisen bara läst anmälan och sedan lägger ner det utan att ens så lite som titta på själva näthatet. I andra fall, när det gått ända till åklagare, tar det upp till två år innan de fått svaret att det läggs ner. Efter två år är det inte längre möjligt att driva fallet i egen regi genom domstolarna, målet är helt enkelt för gammalt. [Edit: Näthat blir inte för gammalt så länge det ligger kvar på nätet. Först när hatet tas bort börjar klockan ticka mot en preskription på 2 eller 5 år. ]
Många av de som näthatats får inget som helst stöd av staten som skal skydda dem. Staten skiter fullständigt i dessa medborgare. Det skapar en rättsosäkerhetskänsla när de drabbades banemän går fria. Hur löser vi medborgare det problemet?

Vad gör man när staten inte gör något

När staten inte gör något får man göra det själv. Det kallas för ”civilkurage” och stöds i vissa fall också av framstående jurister så länge man inte bryter mot andra lagar.
I boken ”Näthat – Rättigheter och Möjligheter”, skriven av Professor Mårten Schultz, finns flera exempel och juridisk analyser av näthatsbrott och behandlingen i svenska domstolar. Där och på andra platser uppmanar Mårten Schultz de som drabbats av näthat att ta lagen i egna händer genom att driva enskilda mål i domstol. Jo, det kan i princip sägas att man tar lagen i egna händer när man utnyttjar lagen om enskilda mål. Det är billigt om skadestånden man kräver är låga, säger han.
Enskilda mål, där skadeståndet ligger på en låg nivå, är billigare än allmänna mål. I andra länder är liknande förfarande mycket vanligt medan vi i Sverige mer sällan brukar denna måltyp. Kostnaden för att driva ett sådant mål mot en näthatare kan ligga under 10.000kr om man förlorar målet och ”gå med vinst” om man vinner målet.

Enskilda mål fungerar inte

Men problemet med Mårten Schultz förslag med billiga enskilda mål betyder att de är billiga bara för medelklass och om det är något enstaka mål. 10.000kr snyter man inte ur näsan om man är lågavlönad. För mängder av andra hårt drabbade av näthat är alltså dessa billiga mål också för dyrt att driva. Bara att skaffa sig den juridiska kompetensen genom någon jurist är fullkomligt omöjligt med de, minst sagt, hutlösa priser dessa tar ut. Om man sedan också skulle förlora ett sådant mål måste den, av förtal utsatta personen, också betala förtalarens kostnader. Genom att tvingas betala motpartens, alltså näthatarens, kostnader blir den redan innan svårt drabbade återigen känslomässigt hårt ansatt. Ett enskilt mål kan alltså sluta värre än det började om man inte är juridisk duktig och har väldigt mycket på benen. Exempelvis måste näthataren vara identifierad på ett sätt som rätten kan godtaga. När vi talat med domare om saken säger de att näthataren i princip måste erkänna att det var denne som gjorde det för att bli dömd. I övrigt vet man inte vilken väg ett mål i domstol kan ta. Med tanke på hur ojämna domstolarna är i sina bedömningar kan man aldrig i förväg veta vad för krav som krävs för en fällande dom.

Kan bli mängder av enskilda mål

Till detta kommer att de som näthatar ofta gör det i grupp eftersom näthatare är otroligt fega personer. Möjligheten att driva mängder av enskilda mål låter sig inte göras om man inte är ”stadd i kassa”. Jag är alltså ledsen att säga detta till Professor Mårten Schultz; tanken är god men inte heller enskilda mål är något som vanligt folk har råd att driva eftersom lagarna i princip är uppbyggda för att stoppa fattiga människors rätt till skydd. Lagstiftarna har förmodligen någonstans djupt ner i tankarna låtit förstå att brottslingar är de fattiga och därför, utan att tänka på det, konstruerat lagar och regler som gör det omöjligt för fattiga och i många fall vanliga personer att få lagligt skydd.

Gör det själv

Den fattiges lag har alltid varit att ”göra det själv”. I många länder är ”att göra det själv” en förmildrande omständighet när man skyddar sig och sin familjs heder. Våra moderna tider är inget undantag för att vidtaga egna åtgärder! Vänta dig inte att staten skyddar dig, för det gör den inte. Tvärt om, staten hjälper ofta till att slå ut de fattiga än mer! Därför får du ta tag i det själv, ingen annan gör det åt dig och absolut inte staten!

Näthatarna tar lagen i egna händer

Alltså, när näthatare tar lagen i egna händer och förtalar dig, kränker dig, hänger ut dig och alla andra sätt de begår brott mot dig går det ofta bara lösa genom att använda näthatarens metoder. Det som skiljer dig från näthataren är att näthataren är otroligt feg och rädd under sin anonymitet, därför kan man tämligen enkelt och kännbart straffa dem genom att:

• Gå ut i media med användarens näthat mot dig, media älskar att skriva om detta.
• Hänga ut den anonyme näthataren tillsammans med exempel på näthatet de utfört.
• Hänga ut den anonyme näthataren med verkligt namn med exempel på näthatet de utfört.
• Låta deras eventuella arbetsgivare eller skola få reda på vad näthataren sysslar med.

Nu kommer näthatarna, som ett mejl i mejlboxen, påstå att du själv näthatar. Men så länge du använder näthatarens egna ord om hur de näthatar kan det aldrig vara frågan om att du näthatar i deras ögon. Det är också tillåtet enligt, våra lagar, att visa känslor, dvs svära, vara arg i texten och reagera på det du utsätts för.
Det är inte tillåtet att hänga ut någon med namn och adress. Men här finns en lucka i lagen, och det är om sajten har ett ”utgivningsbevis” då kan man hänga ut folk utan att det är olagligt så länge man inte på samma sajt kränker näthataren.

Hänga ut näthatare

Den du ”hänger ut”  får driva ett enskilt åtal eller ett pressfrihetsmål om de vill få dig dömd för uthängningen. Men om man ”hänger ut” näthataren strikt tillsammans med vad samme person skrivit på nätet kan du aldrig bli fälld eftersom det hataren själv skrivit offentligt är offentligt. Man måste dock vara försiktig när man lägger ut näthatarnas texter. Lägg aldrig ut texter som är olagliga för då kan man själv bli dömd för att man spridit det, det kan bli så även om det är om dig denne skriver. Man måste vara försiktig så att inte dina egna texter om näthataren kan tolkas som kränkande. Det som skrivs måste följa journalistisk tradition. Det finns dock inga exempel där någon enskild person vunnit ett tryckfrihetsmål som varit omskriven med det denna själv skrivit.

Tänk på

Det är viktigt att en med personuppgifter uthängd person inte får förtalas oavsett hur mycket skit han skrivit själv. Orsaken är att man inte får skriva vad som helst om folk eller ens lägga ut det näthataren skrivit. Det kan innebära att man själv gör sig skyldig till brott. Om man vill visa vad näthataren skrivit måste man maska personuppgifter eller inte ta med det alls. Det bästa sättet att skriva om näthatare är att inte lägga ut deras personuppgifter, då kan man skriva nästan vad som helst om den anonyme näthataren. Det är nämligen inte olagligt att förtala en anonym person eftersom en anonym inte har något rättsligt skydd.

 

Gabriella Lahti journalist på Nyheter24