När vi letar efter identiteter till anonyma alias lägger vi mycket vikt vid språket, hur de skriver, vad de skriver om och vad de inte skriver om. Vi tittar också på ovanliga ord och meningar. Det en anonym skriver om sig själv kan vara bra att använda i utredningen men kan också ofta vara dimspridning som syftar till att villa bort eventuella som letar efter denne. Hur de skriver är alltså mycket viktigt. Vi anser att det går bevisa vem som gjort ett antal inlägg bara genom att se hur personen skriver. Svenskt rättsväsende använder inte det som en metod men i en del fall har man använt skrivsättet som del i bevisning. I andra länder, speciellt i USA, ser de skrivsättet som ett starkt bevis.
Tyda skrivsätt
Tyda sätt att skriva på kallas ”lingvistik” och i rättssammanhang kallas det för ”Forensisk lingvistik”. En person har alltid ett unikt sätt att skriva på, det kallas för ”idiolekt”. Idiolekt kan närmast jämföras med fingeravtryck. Fingeravtryck är fysiskt och går enkelt att jämföra med andra avtryck. Sättet att skriva kan inte så enkelt jämföras utan man måste se till innehållet hur meningar byggs upp och typfel som görs mm. Det finns inte två textstycken ur ett slumpmässigt urval som är exakt lika. därför kan man inte som med fingeravtryck lägga styckena över varandra för att se om det är samma person som skrivit. Här vill det till helt andra och tidsödande metoder. Man kan också i texten hitta var någonstans en person bor, vad han äter, nöjen, om han har familj och mycket mer. Man kan exempelvis läsa sig till vilken gata och var på gatan denne bor. I vissa fall kan man läsa sig till också vilken våning i ett hus. Denna metod kallas också för ”open source intelligence” dvs, att lägga pussel med spår på nätet.
Metoder att tyda olika idiolekt
Vi har testat ett antal olika mjukvara för att tyda texter mot andra texter. Efter dessa tester valde vi bort mjukvaran och gick helt på egen känsla.Vi tyckte det både var snabbare och gav ett bättre resultat. Speciellt en av oss är en naturbegåvning på att hitta mätpunkter i olika texter som man sedan kan jämföra med andra texter. Vi kallar vårt system för ”Systematisk Idiolektisk – Grävmetod” eller förkortningen som vi använde i början SI–Grävmetoden som sedan gav namnet åt vår grupp, SIG-gruppen.
Ett praktiskt exempel
Vi kan inte, av vissa skäl, visa hur vi hittat eller vilka vi håller på att leta efter men vi kan visa det som avslöjats. Killen som gjorde intrång på Helenas mejlkonton var det Helena som till slut hittade genom att bara läsa alla hans inlägg och lägga på minnet hur han skriver. Alltså läste hon in hans idiolektiska mönster som bara denna kille har. Hon och vi andra i gruppen letade efter var i landet han kan bo genom hans texter. Killen skrev att han bodde i Skåne men också i Dalsland. Vi såg i texterna och sättet att skriva att han borde finnas högt upp i landet och på östkusten. Vi pekade ut en stad där han möjligen kan hålla till, allt enligt texterna vi läste. Vi kunde säga hur många som bodde i samma hushåll och ungefär hur gatan såg ut. Vi kunde också ringa in vilka intressen han har. Sedan gick vi ut på nätet och letade efter liknande sätt att skriva. Det är dock inte lätt att hitta enskilda texter bland miljontals sådana. Vid denna tid meddelade polisen att de lägger ner utredningen för de kan inte hitta gärningsmannen.
Hittade ett unikt ord
Helena hittade ett unikt ord som hon sökte på och kvällen efter utredningen lagts ner hittade hon några få personer som nyttjade samma unika ord. Ur de texterna plockade hon ut en textramsa som hon direkt sade ”jag har hittat honom, det är han!”. Den texten var underskriven med ett förnamn. Nu sökte vi på förnamnet och ett av hans intressen. Vi hittade flera texter på nätet som stämde med förnamn och texter. Helena läste dessa texter och plockade ut några av dem och sade återigen ”dessa är hans”. Vi kopierade stycken ur texterna och sökte på nätet med dessa stycke. Vi fick en träff på ett forum där hela texten var identisk med den tidigare hittade texten. Killen hade här skrivit under med sitt efternamn. Nu hade vi både förnamn och efternamn. Med hela namnet kunde vi hitta flera webbsidor, bilder och en del annat. På upplysningssajter kunde vi hitta hans adress. Nu hade det gått 4 timmar sedan polisen meddelat att de lagt ner undersökningen.
Adressen denna killa bodde på stämde utseendemässigt exakt som den bild vi ritat upp och personerna i hushållet stämde också så som vi genom hans texter kunde räkna ut. Vi kunde nu binda killen till ett namn, personnummer, adress, webbsidor, intressen och bilder.
Idiolekt som bevisning
Vi hade sedan början på 2013 tilldelats en ”egen” polis som hjälpte oss med sådant vi inte hade mandat till att göra. När vi lade fram våra bevis vem hackaren är sade han att åklagaren kommer antagligen inte tycka det är bevis men bra indicium.
I ett mål mot honom kommer det att krävas påtagliga bevis som inte går att prata bort. Helena letade på Flashback efter fler som kunde vara samma person. Bara någon timma senare hade hon hittat ett par alias till som hade samma textavtryck som den vi hittat. Tre av oss hårdläste i någon timma och kunde hitta kopplingar mellan alla alias Helena hittat. Men fortfarande inga ”påtagliga” bevis för att det verkligen är samma person.
Bevis hittades
Plötsligt hittade Helena det som fällde avgörandet. Aliaset som hackade mejlen spelade på hästar. Hon ringde upp polisen senare samma dag som de meddelat att de lägger ner utredningen. Helena säger till polisen: ”Killen heter ******** ********** och har personnummer ***************. Ring ATG och fråga vilka som spelat dessa tider”. Helena läser upp några tider han spelat på ATG och postat på Flashback i detalj. Polisen ringer upp Helena strax innan dagen är slut: ”Ni har hittat honom, det är den personen. Han kan inte komma undan nu för det är bara någon minut mellan spel på ATG och flera av posterna på Flashback”.
När rättegången avhandlades använde de uteslutande vår förundersökning. Killen dömdes. Kvällen efter ringde Helena upp honom och sedan den dagen är de vänner.
Idiolekt används alltså inte i Sverige som bevis men vi använde det som bevis på att killen spelat på ATG och det fällde avgörandet, alltså åkte han fast på grund av vårt arbete att tyda idiolekt.
Vad vi fått berättat för oss senare används eller användes vårt arbete här ovan av polisen för att de skulle lära sig hitta anonyma på nätet.
Idiolekt använts som bevis
I USA härjade en bombman från 1978 till 1995 som fick namnet ”Unabombaren”. Hans riktiga namn var Theodore John Kaczynski och var universitetslektor i matematik vid University of California. Han var orsaken till den dyraste och mest omfattande polisutredning som gjorts i USA och som varade i 17 år. Enligt mediesanningarna var det Unabombarens bror som tipsade polisen om vem som är Unabombaren. Det är en sanning med modifikation. Bakom ridåerna jobbade poliser ihärdigt för att hitta honom. De använde sig av en profilerare som byggde upp en profil av Unabombaren men de kunde inte hitta honom efter den profilen. Men en man vid namn James R. Fitzgerald, som kom in i utredningen bara ett år innan bombmannen åkte fast, var den egentlige hjälten i detta gigantiska mål. Han lärde sig tyda texter så som vi beskrivit här ovan och han hittade snabbt markörer i texterna och han kunde tala om vad det var för en person som skrivit. Han kunde tala om ungefär var personen bor, vad han jobbar med, intressen och mycket mer bara genom att studera personens texter. Fitzgerald började bygga upp en profil av honom efter hans texter. När Unabombaren åkte fast visade det sig att Fitzgeralds profil efter texterna stämde exakt med verkligheten medan profilerarens profil var helt fel. Unabombaren fälldes till slut för brotten och den avgörande bevisningen var Fitzgeralds tolkningar av Unabombarens texter. I USA duger alltså den idiolektiska bilden om gärningsmannen som bevis.
Löjligt skimmer
Ibland påstår näthatare att det inte är näthataren som skrivit visst stycke när denne blir ertappad med fingrarna i syltburken. Den absolut vanligaste bortförklaringen är att någon stulit användarnamnet och näthatat för att den som oftast använder det användarnamnet skall hamna i dålig dager. När vi kontrollerat texterna idiolektiskt kan vi dock se att det så gott som alltid varit användarnamnets riktiga ägare som skyller ifrån sitt näthat på någon annan anonym person. Vi har ett färskt exempel på en sådan person som gått mycket långt för att rentvå sitt eget näthat genom försök till en sådan lögn men som inför oss inte lyckats. Denne är alltså en person som näthatar mycket illa och det kommer vi i en annan artikel visa mycket ingående.
Källor:
Vi utelämnar flera viktiga uttryck och metoder i artikeln för att det inte skall bli för omfattande att läsa. Här nedan kan man läsa mer ingående hur det går till och hur det fungerar.
https://en.wikipedia.org/wiki/Forensic_linguistics
https://en.wikipedia.org/wiki/James_R._Fitzgerald
https://sv.wikipedia.org/wiki/Theodore_Kaczynski
https://www.npr.org/2017/08/22/545122205/fbi-profiler-says-linguistic-work-was-pivotal-in-capture-of-unabomber
https://www.crimemuseum.org/crime-library/forensic-investigation/forensic-linguistics-and-author-identification/
http://lexically.net/wordsmith/corpus_linguistics_links/Michell_Facebook_dissertation.pdf