Nu börjar Världen att stoppa näthatet

Det började med Nya Zeeland

Nya Zeeland förbjöd näthat för ett tag sedan, där de värsta näthatarna kan få flera års fängelse, och nu vill beteendevetaren Nina Jansdotter att Sverige skall följa efter. Nina tycker det är glädjande att ett land äntligen vågat ta tag i problemet. Hon tycker det är bra att denna lag visar att det är lika illa att kränka någon på nätet som mellan fyra ögon. Nina Jansdotter har själv blivit utsatt för mycket svårt näthat.

Förändringar pågår över hela Världen

Mårten Schultz som är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och säger att den här typen av lagstiftning en del av en global trend där flera länder är på gång att införa hårdare tag mot näthatet, bland andra USA, England och Israel. Schultz tycker dock att lite näthat inte är så farligt. Det är ett typiskt tyckande av en person som trubbats av genom närhet av mycket näthat. Vi däremot vet att också ”lite” näthat kan avliva en människa och det borde en person som Mårten Schultz både förstå och vilja stoppa.

Utredning pågår i Sverige

Just nu pågår en utredning om rätten att inte bli kränkt och i integritetsfrågor. Enligt Mårten Schultz räcker de lagar vi har att stoppa näthatet men det brister i tillämpningen av lagarna. Vi håller med Mårten på den punkten och den enskilt största bromsklossen mot att ta itu med näthatet är åklagarnas olagliga regel att det först måste vara av ”allmänt intresse” innan de beordrar utredningar. Eftersom inget näthat enligt åklagarna aldrig kan uppnå ”allmänt intresse” är förtalslagarna i praktiken satt ur spel. Vi får se vad utredningen om att stoppa näthat kommer fram till och hur mycket åklagarna kommer att sätta sig på tvären mot dess resultat.

Majoriteten vill förbjuda näthat

Aftonbladet frågade sin läsare ”Borde Sverige också lagstifta mot nätmobbning?”.  Så här såg svaren ut när jag tittade senast:

– Ja, den måste stoppas 78%

– Nej, lagarna vi redan har räcker 22%

Resultatet talar sitt tydliga språk: En betryggande majoritet vill stoppa näthatet! Lägg märke till att alla vill stoppa näthatet men en majoritet vill stärka lagen.

Källa: Aftonbladet

Vårt förslag mot näthat

BBS-lagen och en liten ändring fixar problemet

Förtal på internet har blivit ett riktigt stort problem, större än vad många vill hålla med om. Det slår också oerhört hårt mot enskilda med relaterade sjukdomar som följd. Det finns de som tagit sina liv där ett mörkertal kan vara mycket stort pga av den skam anhöriga känner till följd av förtalet.
I trafiken dödar hastigheten. För att få stopp på dödandet sattes fartkameror upp till en kostnad av runt 1,5 miljarder kronor. Det påstås att kamerorna räddar ett par dussin personer per år.

Näthatet som dödar mångfalt fler personer får inte många kronor för att stoppas om problemet ens får några pengar alls. Men det går att stoppa med verkligt lite pengar genom endast en marginell lagändring.

Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor

BBS-lagen eller ”Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor” som den också kallas, antogs 1998, och avser reglera vem som ansvarar för innehållet och vad deras skyldighet är för allmänna forum, bloggar, chattar och liknande på internet eller andra datornät som exempelvis dåtidens BBS:er som inte förmodereras (= inlägg kontrolleras och ändras innan det släpps fram) och inte har en ansvarig utgivare med utgivningsbevis.

Hur började det

Från början när datorer hittade in i hemmen skapades speciella servrar man kunde ringa upp med speciella modem för att deltaga i den verksamhet som pågick där. Dessa servrar växte snabbt i antal och kan sägas vara internets första stadier och kallades populärt för ”BBS:er” eller ”Bulletin Board System”. Lika snabbt växte problemen med dessa BBS:er då de kom att utnyttjas för uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller intrång i upphovsrätten. Förtal av privatpersoner förekom så gott som aldrig. BBS-tillväxten tog fart 1980 och de flesta upphörde runt år 2000. Det tog alltså 15-18 år av mer eller mindre lagbrott innan BBS-lagen kom som effektivt stoppade det mesta av dessa brott då ägarna till dessa BBS:er hade stor respekt för lagen.

Förtal på nätet

Förtal på nätet började bli ett problem runt år 2000 och ökade under åren fram till idag. Det är under denna tid som den elektroniska mötesplatsen ”Flashback” började växa. Populariteten ökade kraftigt de följande åren på grund av att man tillät i stort sett vilka kränkningar som helst mot vem som helst och det fortgår än idag. Exempelvis kan en granne, helt anonymt, få utlopp för eventuell frustration mot en annan granne genom mycket grovt förtal av denne. Kunder som misstyckte företag de handlade med kunde skapa stora problem för företaget genom att få igång stora drev mot aktuellt företag. Det finns exempel på företag som lagts ner pga skriverier mot dem. Men värst drabbade är privatpersoner som kan få sina liv helt spolierade för all framtid pga av kränkningar på främst Flashback. Några av de kränkta har också tagit sina liv. En åtalad person som hamnar på Flashback kan på kort tid bli omskriven i oerhört negativa ordalag i ett stort antal inlägg. Det kan handla om så mycket som 10.000 poster. Andra exempel är när döda barn hånas, bla målas obduktionsbilder till clowner eller när pedofiler lugnt får diskutera hur de skall lura hem barn till sig för helgens nöjen utan att någon moderator ingriper. Förtal på internet började ta fart år 2000 och idag har förtalsbrott pågått i omkring 15 år. Det börjar alltså bli hög tid att sätta stopp för otyget nu.

Vad säger BBS:lagen

BBS:lagen innebär att den som tillhandahåller eller administrerar (=sysop) en elektronisk anslagstavla:

• 3 § Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall lämna information till var och en som ansluter sig till tjänsten om sin identitet och i vilken utsträckning inkomna meddelanden blir tillgängliga för andra användare.

Ägaren eller den som förvaltar en elektronisk anslagstavla skall alltså uppge sina personuppgifter för alla som deltar i diskussionerna.
Ägaren skall också tillse att var och en får information om vad som kommer att publiceras.

• 4 § Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.

Det krävs av ägaren en tillräcklig uppsikt över tjänsten för att snabbt kunna stävja olagligheter.

• 5 § Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
  • 1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna i 16 kap. 5 § brottsbalken om uppvigling, 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp, 16 kap. 10 a § brottsbalken om barnpornografibrott eller 16 kap. 10 c § brottsbalken om olaga våldsskildring, eller
  • 2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.

För att kunna fullgöra sin skyldighet enligt första stycket har den som tillhandahåller tjänsten rätt att ta del av meddelanden som förekommer i tjänsten.

Skyldigheten enligt första stycket och rätten enligt andra stycket gäller också den som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten. Lag (2010:401).

Enligt lagen är den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla också ansvarig för att snarast ta bort eller på annat sätt förhindra att olagliga meddelanden enligt BBS-lagen publiceras eller sprids vidare. Om denne inte gör detta inom ”rimlig tid” (i domar har tiden angetts till ”inom en vecka”) är det ett lagbrott, vilket kan leda till böter eller t.o.m. fängelse.

Alltså trots att ägaren inte är ansvarig för själva meddelandet, har denne en skyldighet att ta bort det enligt BBS-lagen.

Den som publicerat själva meddelandet kan ställas till svars för innehållet enligt brottsbalken.

8 § Datorer och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 7 § denna lag får förklaras förverkade, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådant brott, om brottet har fullbordats. Förverkande får helt eller delvis underlåtas om förverkandet är oskäligt. Lag (2005:315).

Datorer och servrar som ingått i den brottsliga verksamheten kan beslagtagas om ägaren inte följer lagen. Det gäller också datorer som besökarna fogar över. Beslaget kan göras på order av åklagare, dvs det behövs ingen dom i en domstol för detta.

Det som ingår i övrigt i lagen 1998:112 och är medtaget här ovan är följande ändringar:
– Lag (2005:315) om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor
– Lag (2010:401) om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor

Syftet med BBS:lagen

Syftet med lagen är att alltså att fastställa ansvaret för den som tillhandahåller själva tjänsten att reglera uppsikten över anslagstavlan och att ta bort sådant som utgör uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring och meddelanden som gör intrång i upphovsrätten.

Ansvaret att följa lagen läggs på den som gör tjänsten tillgänglig och inte ägaren av mjukvaruteknik eller hårdvara för tjänsten. Ansvaret ligger alltså inte på webbhotellet eller internetoperatören.

Lagen innebär också att man kan hållas ansvarig om man är svensk medborgare eller vistas i Sverige oavsett var servern eller liknande är placerad fysiskt.

Enligt flera domar är också BBS-lagen tillämplig för kommentarsfält på bloggar.

Vad lagen inte gäller för

Lagen gäller inte tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vilket i praktiken krävs att tjänsten har utgivningsbevis med en registrerad ansvarig utgivare.

Lagen gäller inte heller för e-postmeddelanden som avses skickas till en person eller en sluten krets av personer.

Förtal och kränkningar

Lagen gäller inte heller för förtal, kränkningar och liknande. Det kan tyckas märkligt att lagen inte sträcker sig fram till att gälla dessa frågor. Det har den historiska förklaring att brott mot någons heder i tal eller skrift skall regleras av de inblandade parterna. År 1998, när BBS-lagen slutligen skrevs efter flera års utredning, var anonymitet på internet inte något stort problem. Anonymiteten användes sällan för att gömma sig bakom förtal av andra. Dessutom var det tämligen enkelt att gräva fram ursprunglig identitet då man var uppkopplad direkt från sin egen telefon, eller lite senare, från tidiga ADSL-modem. Forum som exempelvis Flashback har skrivit sina regler efter BBS-lagen, dvs de tillåter all form av vidsträckt förtal och tar aldrig bort något, inte heller om man ber dem att ta bort olämpligheter.

Förtalsproblematiken uppstår

När riktiga bredband sprider sig på marknaden med ljusoptik och när hastigheten ökar på nätet infinner sig möjligheten att surfa på nätet genom olika anonymitetsmetoder. Tidigare var inte det möjligt då hastighetssänkningen skulle göra det olidligt, om ens möjligt, att surfa på internet. Från den i tid glidande perioden började det alltså vara möjligt att förhålla sig helt anonym på nätet.
Under samma tid som ovan tillkom den nya tidens ”yttrandefrihetens förkämpar” som ansåg och i flera fall fortfarande anser att allt på internet skall vara fullständigt fritt och som resultat av detta vägrar delge rättsväsendet de uppgifter som krävs för att lagföra nätbrottslingar.

Förtal är inte yttrandefrihet

Vad ”yttrandefrihetens förkämpar” märkligt nog missat är att vissa yttringar på nätet utgör yttrandefrihetens motsats för de som drabbats. Det kan jämföras med hastighetsbegränsningens införande på våra vägar. För inte så länge sedan var det fri fart på vägarna utanför tätorter. Men dödsolyckorna antog fantasisiffror och politiker med stora grupper medborgare kände trycket att införa hastighetsbegränsningar för att rädda liv. Det blev en hetsig debatt i frågan om friheten att få köra den fart man önskar. I denna fråga insåg man dock snart att flera tusen döda personer för friheten att köra den fart man önskade var raka motsatsen för de som dött och för deras anhöriga. Detsamma gäller friheten att få förtala vem man vill och hur man vill, dvs det är yttrandeofrihet för de som drabbas. Ofriheten att yttra sig kan också kallas för diktatur vilket då gör förtalarna och ”yttrandefrihetens förkämpar” till diktatorer som då plötsligt bestämmer över andra människors liv på ett ohyggligt kränkande sätt.

Hur får vi stopp på förtalet av människor

Efter snart tre års intensivt arbete i förtalsfrågan där vi diskuterat med framstående personer i ämnet och med flera aktörer inom rättvisan har vi kommit fram till att anonymiteten ställer allt för höga krav på identifiering av näthatare att de flesta inte kan leda detta till seger. Inte ens åklagare kan lyckas med uppgiften och har därför infört den interna rättsvidriga regeln att inte starta mål om det inte ”är av allmänt intresse”. I princip betyder detta att inga vanliga förtalsmål alls kommer att ledas av åklagare.
Vi har identifierat ett stort antal näthatare som i vilket annat mål som helst skulle leda till fällande dom men när det handlar om förtal är det plötsligt inte lika lätt längre. Men det finns en oerhört effektiv väg att gå:

Göra ett tillägg till BBS-lagen!

Det fina med BBS-lagen är att ansvaret för att radera de olagligheter som räknas upp i lagen faller på ägaren till den elektroniska mötesplatsen. Anonymitet spelar ingen som helst roll i BBS-lagen då ägaren måste radera olagligheter. Lagen följs också förvånansvärt bra, till och med Flashback raderar det som BBS-lagen anger som olagligt. Alltså skulle tillägg till BBS-lagen effektivt stoppa alla former av förtal. Dessutom skulle samma lag effektivt tvinga alla elektroniska mötesplatser att radera tidigare postade förtal då det utgör ett förtal varje gång någon ånyo läser det.

Tillägget

Det med rött/understruket avser tillägg av BBS-lagen som effektivt skulle stoppa förtal på nätet.

5 § Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om

• 1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna i 16 kap. 5 § brottsbalken om uppvigling, 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp, 16 kap. 10 a § brottsbalken om barnpornografibrott eller 16 kap. 10 c § brottsbalken om olaga våldsskildring. 5 kap. 1 § Förtal, 2 § Grovt förtal, 3 § Förolämpning, 4 § Förtal av avliden, eller
• 2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.

För att kunna fullgöra sin skyldighet enligt första stycket har den som tillhandahåller tjänsten rätt att ta del av meddelanden som förekommer i tjänsten.

Skyldigheten enligt första stycket och rätten enligt andra stycket gäller också den som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten. Lag (2010:401).

Ovanstående skickas just nu ut till alla instanser i samhället.
(Kom ihåg var ni läste förslaget först….)