LAGAR MOT NÄTHAT

Här delar vi unikt med oss av lagar som kan tillämpas mot förtal eller andra näthatsrelaterade brott. Ingen annan har denna uppställning. Vi kommenterar själva med vardagliga ej förtäckta ord vad som är bra eller dåligt. Efterhand som vi får in erfarenheter/tips kommer texter ändras eller utvidgas .

Delar av lagarna är ej medtagna då de sällan eller aldrig kan tillämpas. Ej heller tas delar “om det var grovt” med i lagtexten eftersom det handlar om samma lagtext men om det var grovt som medför ett högre straff.

Tips:
Om man inte själv vill eller kan leda ett mål i rätten (vi avråder från det) kan man se om näthataren begått andra brott som exempelvis “hets mot folkgrupp” och istället anmäla personen för det. Om åklagare väljer att åtala kan man lägga till förtalet mot dig också. Då måste åklagaren driva båda målen samtidigt och du slipper driva det själv.

Om det anmälda förfarandet, utöver ärekränkningsbrott, även innefattar brott med ett annat skyddsintresse är utgångspunkten att åtal ska väckas för såväl ärekränkningsbrottet som det andra brottet. Förtal och olaga integritetsintrång anses ha olika skyddsintressen och åtal bör därför väckas för båda brotten i konkurrens.
Källa: Förorden till lagarna

Om nätplatsen har utgivningsbevis skall anmälan göras till Justitiekanslern. Sådana mål blir ofta mycket kostsamma om en privatperson väljer att själv stämma.

Jämför gärna lagarna med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Artikel 12, så inser man att Sverige bryter mot denna artikel:

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Mårten Schultz, professor i civilrätt och verksam forskare och lärare vid Stockholms universitet, håller med:

jag personligen tycker att det juridiska skyddet är otillräckligt, men också för att svensk rätt inte når upp till de krav som olika internationella krav och överenskommelser ställer.
Källa: Svd

Svenska lagar har alltså en del att rätta till och synen på våra lagar inom rättsväsendet måste få sig en rejäl uppsträckning.

Vi plockar ur och ställer upp lagarna enligt lagtexten men med förenklad text på ett sätt som gör det gripbart för var och en. Fördjupande texter visas under länkarna för varje lag.

4 kap. Om brott mot frihet och frid – Brottsbalk (1962:700)
Utreds och drivs av åklagare. Används ofta mot “stalker” och andra som gör intrång i andras privatliv. Vid användandet av 6c § krävs det oftast att kränkningar skall vara sanna men skapa obehag, om inte är det 5 kap. 1 § som skall användas. Åklagare förvisar nästa allt som faller inom 4 kap. 6c § till den omöjliga lagen 5 kap. 1 § av någon märklig anledning och på så sätt effektivt hjälper näthatarna.

• 5 § Olaga hot
• 6b § Olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter
• 6c § Intrång i någon annans privatliv
• 7 § Utsätter någon annan för störande kontakter (Ofredanden, “stalking”)

5 kap. Om ärekränkning – Brottsbalk (1962:700)
Måste nästan utan undantag utredas och ledas av den drabbade själv:

Presumtionen är att åklagare endast undantagsvis ska föra talan om ärekränkningsbrott. För att åtal ska vara påkallat från allmän synpunkt bör det finnas antingen ett klart samhällsintresse av att brottet beivras eller starka skäl med hänsyn till målsäganden.
Källa: Förordet till lagen

Vi vill absolut varna för dessa lagparagrafer om du inte har väldigt mycket pengar! Du måste oftast själv (eller advokat om du har råd) utreda och leda ärendet i rätten.  Gärningsmännen frias nästan alltid (om du inte använder advokat), det räcker med att de förnekar. Kan bli osannolikt dyrt! Att vi alla är lika inför lagen är skitsnack!! Systemet är riggat så för att vi vanliga människor måste finna oss i att aldrig ha råd att stämma de bättre bemedlade när de bär sig illa åt mot oss vanliga. Eller med andra ord har en fattig aldrig råd att stämma en rik men en rik har inga problem med att stämma en fattig. Nåväl, finns två typer av rättsprocesser om du trots allt vill driva det själv:

1. Förenklat tvistemål
   Kostar några tusen sammanlagt. De flesta väljer denna typ. En timmas juristhjälp får användas. Problemet är att motparten kan lyfta målet till vanligt mål och då blir det dyrt. Krävs i princip att gärningsmannen erkänner gärningen för att få denne fälld.
2. Vanligt mål
   Vid vanligt mål använder båda sidor oftast advokater. Kan kosta över 100.000kr om målet ogillas. Det är oerhört vanskligt att gå denna väg. Det räcker att det finns minsta tvekan så ogillas målet.

• 1 § Utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd
• 3 § Förolämpning
• 4 § Förtal av avliden

16 kap. Om brott mot allmän ordning – Brottsbalk (1962:700)
Utreds och drivs av åklagare. Om man blivit förtalad av någon och inte vågar driva ett eget mål enligt 5 kap. här ovan kan man se om samma person hetsat mot folkgrupp och anmäla personen för det i stället. Om du blivit förtalad av samma person tar du med det också för då tvingas åklagaren att driva det också.

• 5 § Uppvigling
• 8 § Hets mot folkgrupp

Om ansvar för elektroniska anslagstavlor – Lag (1998:112) (BBS-Lagen)
Utreds och drivs av åklagare. Denna lag som kom 1998 har tills 2019 bara använts i ett fall och då blev det en friande dom. Efter 2019 har den använts fler gånger med framgång. Detta är den enda lag som kan användas om du har blivit förtalad men då främst “hets mot folkgrupp” eller om det de skrivit om dig är sant under “olaga integritetsintrång” men kränkande att det kommit ut.

• 3 § Information till användarna
• 4 § Uppsikt över tjänsten
• 5 § Skyldighet att ta bort vissa meddelanden

Kapitel 2 – Om personuppgifter – Dataskyddsförordningen (GDPR)
Är egentligen ingen lag utan en förordning. Dataskyddsförordningen ersätter från 2019 Personuppgiftslag (PUL). Dessa två skiljer sig väsentligt från varandra. Framförallt är Dataskyddsförordningen svårt att förstå. Vi plockar bara ut de delar man kan använda mot näthat. Denna förordning skulle kunna bli något riktigt bra om tillsynsmyndigheten, Datainspektionen, står för det de själva skriver: “Dataskyddsförordningen är till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter“. Lagen kom 2019 och ännu har vi inte sett de ingripa mot nätplatser som hänger ut folk med deras personuppgifter.

• Artikel 4, Definitioner, 1. personuppgifter
• Artikel 6 Laglig behandling av personuppgifter
• Artikel 9 Personuppgifter som rör ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter osv
• Artikel 10 Personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser
• Artikel 17 Rätt till radering (“rätten att bli bortglömd”)

Så gott som alla åklagare styr alla anmälningar mot näthat till lagen 5 kap. 1 § “Utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd” som inte går att använda av vanligt folk. Rättsväsendet har alltså en “soptunna” som man elegant hänvisar till som gör folk i princip rättslösa. Vad de egentligen gör är att tvinga de utsatta att ta tag i problemet utan rättsväsendets hjälp. Frågan är vad vi kan göra? Här nedan är länkar till något av det vi kan göra. En av länkarna leder till en debattsida:

• Del 1 Så här tar du bort personuppgifter från webbplatser.
• Del 2 Så här kan du göra för att motverka näthat mot dig