Lagen
| 5 § Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna om a) olaga hot i 4 kap. 5 § brottsbalken, 2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet. För att kunna fullgöra sin skyldighet enligt första stycket har den som tillhandahåller tjänsten rätt att ta del av meddelanden som förekommer i tjänsten. Skyldigheten enligt första stycket och rätten enligt andra stycket gäller också den som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten. Lag (2018:1314). |
Förtydligande
Den som tillhandahåller tjänsten eller de på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten som administratörer, moderatorer eller liknande är skyldig att ta bort meddelanden som:
|
Domar
Stå Upp För Sverige
Av utredningen framgår dels att Facebookgruppen ”Stå Upp För Sverige” är en sådan elektronisk anslagstavla som avses med BBS-lagen, dels att P.M. har tillhandahållit denna Facebookgrupp. Tingsrätten finner, även med beaktande av de sammanhang i vilka meddelandena funnits, att vart och ett av de med åtalet avsedda meddelandena helt klart har överskridit gränserna för en saklig och kritisk diskussion och därmed utgjort hets mot folkgrupp bestående av missaktning för muslimer (åtalspunkten 1:1), hot mot och missaktning för turkar, afrikaner och vissa andra folkgrupper(åtalspunkten 1:2), missaktning för somalier (åtalspunkterna 2:1 och 2:2), hot mot somalier (åtalspunkterna 2:3 och 3:2) och såväl hot mot som missaktning för somalier (åtalspunkterna 3:1 och 3:3) samt att detta varit uppenbart.Meddelandena har fått stor spridning.
Tingsrätten dömer enligt Brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, 7 § lagen (1998:112). Påföljd 19.200kr i böter + 40.250kr juridiska kostnader = 59.450 kr.
Hovrätten fäller också administratören för hets mot folkgrupp men sänker straffet. Påföljd 5.400 kr i böter + juridiska kostnader.
Mål nr:B 3750-18
Juridik
Att vänta några veckor eller månader med att ta bort kommentarer med brottsligt innehåll räcker inte
Han [Dag Wetterberg] är expert på lagstiftning på nätet och han har nyligen skrivit boken ”Dataskyddsförordningen GDPR: förstå och tillämpa i praktiken”.
Wetterberg menar att Google har ett ansvar för det som skrivs i deras kommentarsfält, även innan någon ser och anmäler brottsligt innehåll.
Att vänta några veckor eller månader med att ta bort kommentarer med brottsligt innehåll räcker inte.
– Då har brottet redan skett, säger han till Expressen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort meddelandet om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
Expressen
Ägare eller de som har uppsikt över en plattform man kan skriva på måste radera olagliga inlägg
I praktiken innebär detta att ansvariga för tjänster med exempelvis chattforum eller meddelandefunktioner har skyldighet att ta bort material som bryter mot följande bestämmelser:
-
-
- Olaga hot
- Olaga integritetsintrång
- Uppvigling
- Hets mot folkgrupp
- Barnpornografibrott
- Olaga våldsskildring
- Offentlig uppmaning i 3 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet
-
Det gäller även om det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet. Denna information är hämtad från https://lagen.nu/1998:112.
Om du upptäcker eller utsätts för att brottslig information sprids i denna typ av forum är det alltså bra att veta om att ansvariga för tjänsten är skyldiga att ingripa.
Näthathjälpen
Skyldighet att ta bort meddelande uppkommer direkt när denne får kännedom av ett meddelande
Admins måste ha sådan uppsikt som skäligen kan krävas med hänsyn till gruppens omfattning. En admins skyldighet att ta bort ett meddelande uppkommer direkt när denne får kännedom om förekomsten av ett meddelande. Detta enligt lagens förarbeten (prop.1997/98:12 s. 20.).
Om en admin uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte tar bort en kommentar som utgör någon av de angivna brotten kan denne fällas för ansvar och riskerar böter eller fängelse i sex månader. Detta enligt 7 §
Lawline
Om de inte efterlevs kan leda till böter eller fängelse
Den som har en tjänst där användarna kan lämna egna och ta del av andras meddelanden, exempelvis via en officiell hemsida, har enligt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, BBS-lagen, vissa skyldigheter som om de inte efterlevs kan leda till böter eller fängelse.
För er som har en sådan meddelandetjänst, eller så kallad elektronisk anslagstavla, gäller att ni för det första måste informera användarna om er identitet och i vilken utsträckning meddelanden blir tillgängliga för andra användare.
För det andra har ni en skyldighet att ta bort meddelanden som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring samt sådant som innebär intrång i upphovsrätt eller närstående rättigheter.
Computersweden
Våra anteckningar
Lagen har inte brukats
Lagen som kom 1998, alltså för 22 år sedan (2020-12-01) har bara används en gång tidigare och då frikändes den anmälde av HD. Det är ett frågetecken varför lagen inte används mer än så. Möjligen beror det på att de som utsatts för näthat i första hand anmält den som skrivit inläggen och kanske inte känt till att själva webbsidan kan få stå till svars för att de inte raderat olagligheter.
Tandlös
BBS-lagen är egentligen ganska tandlös. Det räcker med att webbsidans ansvarige är anonym så faller det. Eller det räcker till och med att den ansvarige säger att den alla vet vem det är inte är han.
Om lagen skall få större verkan borde också olagligt förtal tas med i lagen på samma sätt som exempelvis hets mot olika grupper. De som är förtalade är extremt utsatta, absolut mer utsatt än olika folkgrupper som förtalats som folkgrupp och inte som en namngiven person vilket de näthatade blivit. De kan ofta inte få arbete, bostad eller till och med lån. Det finns exempel på de som förlorat bankkonton och inte kan få ut sina pengar och det finns de som förlorat sina arbeten. I båda fallen har näthatare ringt till bank och arbetsplatser för att fortsätta de skrivna förtalet muntligt i telefon. För många av de som förtalats har livet som alla ser som självklart tagit slut. Det är en skam att inte det är en del av BBS-lagen.