Uppvisning i barnslighet
Julkortsmålet, dvs åtalet mot min dotter som skickade Julkort till alla som betytt något för henne under 2013, har visat prov på att vuxna välutbildade personer kan nedlåta sig till barnslighet i sin iver att ”sätta fast” folk. Det handlar inte på något sätt om att prioritera eller att vara objektiv, det handlar bara och endast om att ”sätta fast”. Tramset och kamratkorruptionen inom rättsväsendet är övertygande i detta mål. Frågan är vad som kommer härnäst, åtal för att man passerat en åklagare på gatan eller för att man artigt hållit öppen en dörr för en åklagare eller för att man släppt fram en sådan i en kö? Med lite livlig fantasi och en agenda kan man åtala vem som helst. Det är inte detta så kallat rättsväsende jag varit med att bygga upp genom mina röstningar i val, definitivt inte.
Konsten att bevaka
Nu blir det trots allt en rättegång i tramsande och inför den har vi engagerat några personer som kommer att diskret filma och fota alla som går in och ut ur rättssalen och alla som befinner sig i väntrummet. Vi kommer också att filma parkeringsplatser runt domstolen för att matcha de som går in i och ut ur rättssalen med de som kommer eller åker med sina bilar. Har vi lite tur kan vi hitta och identifiera skribenter på Flashback för att hänga ut dem med bild och personuppgifter, om de nu kommer alltså.
Onödiga kostnader
Hur det går i detta mål beror väldigt mycket på tombolan som står bakom podiet och vilka lotter det finns mest av: Friad, Skyldig, Friad, Skyldig osv, En sak vet vi dock, detta fullständigt onödiga kalas kostar pengar, mycket pengar!