Justitiekanslern
När en tidning har utgivningsbevis lyder den rättsligt under Justitiekanslern. Det vill säga att alla brott man tycker sig se och vill anmäla måste anmälas till Justitiekanslern.
Förtalsbrott
När förtalsbrott begåtts står det i förarbetena till lagstiftningen om sådana brott att det är endast den som förtalats som kan stämma förtalaren till domstol. Det innebär alltså att en åklagare inte kan göra detta och det vet varenda åklagare i vårt avlånga land, nästan…
Åklagare inleder förundersökning
Jag skrev i förra stycket att nästan alla åklagare vet att de inte får åtala och därmed inte heller inleda förundersökning i förtalsfrågor. Ändock inleder en åklagare i Västerås en förundersökning för förtal där denna nättidning skulle ha förtalat en journalist. Det märkliga är att journalisten ens anmäler det för det finns inte tillstymmelse till förtal i tidningen men än märkligare blir det när en åklagare till och med inleder en förundersökning, för vad då? Jag skulle vilja veta var åklagaren hittat detta förtal? Eller kan det vara så att åklagaren och journalisten är vänner och vänner är till för varandra? Kallas också för kamratkorruption om det nu vore så, vilket jag inte vill tro på.
När utredningen hållit på i 7 månader upptäcker åklagaren att tidningen har utgivningsbevis och lämnar över det till Justitiekanslern.
Justitiekanslern läxar upp åklagaren
Justitiekanslern skriver att under vanliga fall, alltså när utgivningsbevis inte finns, som åklagaren först missade, får inte åklagaren inleda förundersökning. Vidare skriver Justitiekanslern att det står i förorden till förtalslagen att det är den som förtalats som själv får driva detta genom en rättsprocess. Alltså säger egentligen Justitiekanslern att åklagaren gjorde helt fel som inledde förundersökningen.
Därefter får åklagaren en rejäl tillrättavisning av Justitiekanslern att utredningen höll på i 7 månader innan det upptäcktes att tidningen har utgivningsbevis. Man kan mellan raderna se en förvåning hos Justitiekanslern att de kunde missa en så fundamental grej som att undersöka om tidningen har utgivningsbevis. Vidare menade Justitiekanslern att om det vore ett brott som begåtts så skulle det nu vara preskriberat då preskriptionstiden för förtal i tidning med utgivningsbevis är mycket kort eller 6 månader om det uttrycks i tid.
Målsägandeanmälan
Ett annat fel som gjordes av åklagaren och kanske också Justitiekanslern är det faktum att förtalsbrott endast kan anmälas av den som förtalats. I detta fall var det åklagaren som lämnade över uppgifterna till Justitiekanslern. Det betyder i praktiken att åklagaren gjorde anmälan till Justitiekanslern vilket inte är i linje med vad lagen säger då förtal kräver att det är målsägaren själv som anmäler eller så kallat målsägandeanmälan.
Grundlagsskyddad medium genom utgivningsbevis
I folkets intresse är grundlagsskyddad genom att inneha utgivningsbevis. Det innebär alltså att bara Justitiekanslern kan inleda förundersökning. Om Justitiekanslern tycker att brott begåtts skall en speciell yttrandefrihetdomstol med nio jurymedlemmar döma efter förhandlingarnas slut. Det är dock mycket svårt att bli fälld i en yttrandefrihetsdomstol då de hellre friar än fäller.
Läs mer om yttrandefrihet: Ungmedia