Syftet med presentationerna på denna blogg är ett journalistiskt intresse av att beskriva anonymitetssidan av näthatet och att försöka få en förståelse för att anonymitet på Flashback inte är en garanti för anonymitet på något sätt.
Det handlar inte om hämnd utan det handlar om näthat, anonymitet och Flashback i ett journalistiskt perspektiv.
Nättidningens främsta uppgift är att stävja näthat genom att skriva om det öppet och rakt. Det är ingen hemlighet att vi började med att jaga identiteter för att dra dem till rättvisan där de skulle få stå till svars för sina handlingar. Ju mer tiden gått ju mer har fokus vridits till att handla om näthat rent allmänt och journalistiskt.
Vi har också fått höra av initierade personer inom rättsväsendet att bästa, och snabbaste metoden, att få stopp eller minska på näthatet är att visa vilka de är. Det har dessutom ganska snabbt gett resultat! Nästan alla som skriver i någon av de sk ”skelettrådarna” har bytt användare av rädsla att vi skal hitta dem och dra dem inför domstol. På den punkten har de rätt…. Tyvärr jobbar tiden mot oss men några skall vi försöka hinna med innan preskriptionstiden gått ut.
Vi anser att preskriptionstiden förlängs så länge förtalet finns kvar. Orsaken är den att ett förtal upprepas varje gång någon läser förtalet. Det är något vi undersöker med ”rättvisan”.
Vi tittar också på möjligheten att stämma Flashback för förtal då det efter ca en timma inte längre går att redigera sitt eget inlägg. Däremot kan moderatorer på Flashback redigera samma inlägg och då borde det rättsliga ansvaret falla på dem.
Vi har en överraskning på gång också men det berättar jag inte här för då vore det ju ingen överraskning!