Näthatsstandard
Näthat är något som sällan riktas uppåt även om journalister och dess utgivare styr frågan åt det hållet. De har skapat en näthatsstandard som de sedan håller fast vid likt hunden som inte kan sluta jaga svansen.
Ett stort undantag gjordes dock i mitt fall, när hela mediesverige vände helt om, när de förstod att det var ett rättsövergrepp jag utsatts för och slutade skriva om mig i nedsättande termer för att sakta vända till ett försvar av mig
Media har, sin trogna vana som sagt, att köra fast i frågan att det handlar om män som hatar kvinnor. Detta grundas delvis från tråden på Flashback, som skapade hela näthatsdebatten om att kvinnor är mest näthatade: ”Sveriges 100 farligaste kvinnor 2013” (vi har identiteten på mannen som startade och ledde den tråden). Media har fortfarande svårt att bryta den defaktostandard som uppstod efter det. Våra analyser visar dock tydligt att näthat inte på långa vägar är män som hatar kvinnor även om det är en nog så besvärlig del av näthatet.
Alla drabbas av näthat
Näthat drabbar faktiskt flera helt oskyldiga oavsett kön, medan kvinnor drabbas hårdast då näthatsdebatten oansvarigt drivs av journalister och media genom att bara lägga fokus på sina egna erfarenheter (Uppdrag granskning mm).
Näthat via exempelvis Flashback drabbar hundra gånger fler personer som aldrig varit journalister eller liknande i offentlig ställning. Som aldrig arrangerar presskonferenser eller liknande och därmed gjort sig till offentliga personer. Näthat drabbar enskilda individer, vanliga eller ovanliga människor, deras familjer hängs ut och deras liv förstörs. Journalisterna vill tro att de är de enda offren som drabbas av det som de kallar ”näthat” medan det egentligen är en stor del av svenska folket som drabbats eller kommer att drabbas.
Tyst medgivande
Vem som helst kan skapa en tråd på Flashback, eller posta i andras trådar. Rena lögner sprids om oskyldiga individer. I ”min” tråd (”skelettråden”) postade användare som sade att de kände mig och gav på så vis legalitet av lögnerna, förtalet och andra kränkningar. Sanningen är att de inte alls känner eller kände mig. Det är bokstavligt talat livsfarligt att utsätta folk för denna form av näthat medan moderatorerna lät det ske i ett tyst medgivande.
Flashbackgrävarna
Flashbackgrävarna är en grupp för sig, de gräver överallt och hänger ut oskyldiga tills de eventuellt hittar något korn. De gjorde ett stort namn när de avslöjade att en känd naturfotografs bilder var photoshoppade men saken är den att det fanns misstankar redan innan genom journalister mfl som tom påtalade det. Flashbackgrävarna är en stor bluff som kantar sitt grävande av uthängda, helt oskyldiga, i parti och minut. Det är inte bara särdeles otrevligt att bli uthängd och förtalad de får också sina liv förstörda av tilltaget. Jag förstår inte hur man kan agera så oansvarigt och inhumant gentemot sina medmänniskor. Fattar de inte att folk råkar illa ut när de blir utpekade som galningar. Det kan vara vanliga företagare, arbetare, tjänstemän, kvinnor, män eller unga personer. Det slutar dessvärre inte där för de går ett steg längre och hänger ut hela familjer, och allt vad det innebär, när de väl tror de har hittat något. Deras framfart ödelägger liv.
Offentliga personer
Att skriva om offentliga personer, kändisar är en sak. Till och med att skriva ned dem och skriva i vulgära ordalag är något man får ta som kändis. Om en person gör sig till en kändis ingår det i beräkningarna och alla vet detta. Det är tråkigt att det förekommer men skriver någon att exempelvis en sångare, eller en offentlig person, ”suger” eller något annat nedsättande av samma grad så ingår det i att vara offentlig.
Statliga tjänstemän inom rättssystemet
Statstjänstemän inom rättvisan har vanligtvis ett särskilt skydd, men kallar tjänstemannen till en internationell presskonferens och söker glansen att få vara i världsmedia, utan att uppgiften kräver det, har denne därmed gjort sig till en offentlig person och det särskilda skyddets höjd har sänkts flera grader. Att ha åsikter om tjänstemannen som gjort sig offentlig och som dessutom bettet sig illa genom att föra ut information, som förstör ens liv, och som inte alls kan påverka resultatet av uppdraget, borde det inte vara olagligt att försvara sig emot dennes frispråkighet. Det kan aldrig vara olagligt att skriva om den tjänstemannen i en form, av en något nedsättande ton, som motsvaras av presskonferensens informationsnivå.
Med andra ord har tjänstemannen klivit ut från sin roll som tjänsteman och blivit en offentlig person och som sådan kränkt en icke offentlig person med lögner som måste kunna besvaras utan rättsliga följder.
Skicka ett Julkort
Men nu inträffar det märkliga, och detta visste jag inte om: Om du blir förtalad grovt på Internet agerar inte polisen alls. Men om du skickar ett julkort och önskar välvilligt god jul och gott nytt år till en tjänsteman som gjort sig till en världsberömd offentlig person, då går polisen på dig direkt och det blir polisförhör och vem vet mer som kommer.
Vi är alla lika inför lagen
Under min hovrättsrättegång sade min advokat att ”Vi är alla lika inför lagen”. Men nu har jag förstått att det är vi inte. Staten har valt ut en del individer till en extra förmån som vi andra saknar. Vi är inte alla lika värda helt enkelt. Jag förstår att tjänstemän kan behöva ett extra skydd speciellt poliser eller socialarbetare eller varför inte övervakare. Men att åklagare lägger ned grova förtalsmål, även om de konstaterar att faktiska brott begåtts, då de inte når upp till ett ”allmänintresse”. Alltså att ett Julkort är åtal medan grova förtal läggs ner, är förbryllande minst sagt.
Vi är inte alla lika inför lagen och lagen skiter fullkomligt i oss vanliga och ovanliga medborgare, speciellt när det gäller näthat. Många journalister verkar tro det bara handlar om deras yrkesgrupp och/eller män som hatar kvinnor. Men sanningen är att en stor del av de grövsta näthatarna är kvinnor, ofta i medelåldern, och de skiter fullständigt vem de näthatar.
Näthat drabbar oss alla oavsett vad och vem vi är.
/Helena